Humahuaca, Tilcara dag 10

Nu kör vi. Vi har fått en liten Chevrolet som har endast det nödvändiga, inga elektriska finesser men ganska ny. Lowe fick sitta i baksätet, då finnas bara bälteskrav fram. Halvljus skall användas dagtid. Det var inte det lättaste att ta sig ut ur stan med en lite turistkarta som jag hade fått av Hotelet, läsglasögonen åkte upp och ner. Väl ut ur stan gick det bra, motorväg med lite annorlunda skyltning än det jag är van med. Resan går nordväst ut mot bergskedjorna mot Chile. Kom efter 2 timmar förbi staden Jujuy, det regnande på bra men efter en halvtimme när man kom upp mot höjderna så klarande upp. Mycket vackert väg genom annorlunda bergmassiv bestående av lösgrus och stenar med olika färger som har fått häftiga formationer av regnet genom åren. Vegetationen består mest av stora Kaktusträd förstås. Körde förbi små byar gjorda av enkla småhus. Landskapet påminner mycket om de vänstern filmer man såg som barn. Här är kartan

Efter ett tag tyckte att det var tråkigt, saknade bussresandet då man kan läsa, prata med någon mm. Jag har i och för sig Lowe, hon satt i baksätet. Ibland kan jag tycka att hon är väl tråkig, hon säger inte mycket. Efter ett tag tyckte jag att det blev behaglig, börja tänka på olika sker, barnen, familjen, jobbet. Ibland fälldes en tå, skrattade någon gång och ett par ggr bara skrek jag ut. Tänk att köra i ett mycket vackert landskap med enorma berg och dalar, nästan inga bilar och bara tänka. Jag tror att det är som att meditera (har aldrig gjort det men kan tro att det liknar). Så var vi fram i Purmamarca. Många välfärds hit bara för att se bergen med dem sju olika färgerna, här är bildrena från Pumamarka.

Drog efter en timme vidare mot tilcara där hade jag tänkt övernatta. Största byn i området, mycket vackert med en torg med lokala gatoförsäljare. Hittad ett rum på ett mindre hotel, lägst rumspris noteringen 250 pesos (125kr) för ett rum med balkong inkl frukost. Här är bilder från Tilcara.

Hade lite svårt och tolka skylten hos optikerbutiken här. Den skulle nog även passa till annan typ av verksamhet till ex specialist kliniken på guldhedstorget. Bilden syftar nog på man ser dem enorma bergen runt om mycket bättre med kontakt linser.

Körde vidare mot Humahuaka en by som alla här talas om. Kanske för att den ligger så högt upp och varit isolerad i många år. Det står som ett måste i alla turistböcker. Här är också ganska nära gränsen till Bolivia.

Och jag måste bara hålla med. Här är bilderna.

Höjdpunkten var pratstunden med senior Catow på restaurangen jag åt i. Han drev resturangen tillsammans med sina barn. Tänk att jag kan prata spanska med en 80-årig man från Humahuaca i norra Argentina och förstå ( tror jag) vad han säger. Det kunde jag inte för 4- månader sedan. Det är förstås svårare att förmedla sig lika bra men det kommer hoppas jag.

Efter ett par timmar åkte jag tillbaka till Tilcara för övernattning.